Underbara mirakel
Jag har inte försvunnit jag har bara inte tid att blogga.
Dagarna går till att beundra detta vackra underverk som nu finns i våra liv!
Hon är så vacker så att jag nästan börjar gråta varje gång jag tittar på henne :)
Vi har nog fått världens snällaste bebis!
Hon säger inte så mycket, så det hon gör är äta och sova och flirtar bort oss med sitt minspel :)
Daisy och Flax undrar ju förstås varför jag inte har lika mycket tid för dom längre men vi försöker gosa så mycket det bara går.
Vi får även en hel del besök som tyvärr alltid har med sig något gott. Jag förstår att en del har svårt att bli av med graviditetskilona! ;)
Jag får väl ta tag i det så fort besöken blir färre :P
Jag ska bjuda på min förlossningsberättelse men den måste jag skriva via datorn.
Hon är så söt så! :)