.

Det gick så bra som jag hade hoppats på att övertala sambon om att vi behöver en hundvalp, ja just får jag inte köpa nåt som vi inte behöver.
Han ville inte ens lyssna på mina argument, och när han väl hade gjort det så sa han iaf nej.
Han hade tänkt att vi skulle bo i ett stort hus med lada(!) när vi skulle ha en kennel, jag kan alltså drömma vidare.

Löpningen gick inte heller så jätte bra, jag hade orken men också en otroligt stark ångest!
Jag sprang förbi stället som vi såg ormen på igår och innan jag var riktigt där började jag nästan hyperventilera, kallsvettas och gråta, allt på en gång!
Jag sprang med ett tunnelseende och tittade bara där jag skulle sätta fötterna för att jag inte skulle råka springa på en orm. Det var en jättejobbig och hemsk känsla jag kände i kroppen och självklart gick det inte jättebra att springa.
Dum som jag är så tror jag ju att ormarna bara finns där jag har sett den innan men än så länge har jag ju inte sett en någon annanstans och på så vis så finns den ju inte där.
Jag vågade inte springa in där jag hörde nåt igår för där är vägen så smal att jag inte ens skulle kunna springa förbi.
Skönt nog såg jag ingen orm idag och jag hoppas verkligen att känslan försvinner tills imorgon för är den kvar kan jag inte fortsätta att springa den vägen :(